Nu välkomnas synpunkter på förslag till kommande kostråd
2024-09-25
Inför att nya kostråd presenteras i början av nästa år välkomnar Livsmedelsverket synpunkter på förslagen genom en öppen konsultation. Kostråden utgår från vad som är bra att äta för hälsan och grundas i ett brett vetenskapligt underlag. Därefter har faktorer som vikten av en svensk livsmedelsproduktion, svensk beredskap och miljö beaktats.
Remisstiden uppdaterad, kl 12.40
Det vi äter har stor betydelse för hälsan och Livsmedelsverkets kostråd handlar om hur man kan äta på ett sätt som minskar risken för matrelaterad ohälsa. De livsmedelsmängder som rekommenderas i råden baseras på hälsoskäl.
– Som individ har man mycket att vinna på att äta mer hälsosamt. Man behöver inte göra allt, även en liten förändring är bra för hälsan. På befolkningsnivå ser vi att tusentals människor dör i förtid vilket hade kunnat undvikas med bättre matvanor, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket och projektledare för kostrådsarbetet.
Hälsan är grunden för kostråden
- Så här ser förändringarna i förslagen till kostråd ut jämfört med tidigare kostråd, som gavs ut 2015:
- Den rekommenderade mängden frukt och grönt höjs något. Det beror på att baljväxter inte längre ingår i rekommendationen om minst 500 gram frukt och grönt per dag, utan finns i ett separat råd.
- Baljväxter lyfts i ett eget råd med rekommendationen att äta baljväxter ofta, gärna varje dag. Baljväxter är bönor, ärtor och linser.
- Rekommendationen om rött kött sänks, från högst 500 gram per vecka till 350 gram – av hälsoskäl och i linje med aktuell forskning. Endast en liten del bör vara charkprodukter. Rött kött är kött från nöt, gris, får och vilt.
Grunden för råden är de nordiska näringsrekommendationerna, som tas fram på uppdrag av Nordiska ministerrådet.
– Vi utgår från hälsa, men väger sedan in andra faktorer. Det leder till att vi föreslår information om att det kan finnas skäl att välja svenska produkter, både för miljön och för att bidra till Sveriges matproduktion. En stark svensk matproduktion är ett viktigt ben i den svenska beredskapen, säger Åsa Brugård Konde.
Svensk livsmedelsproduktion, beredskap och miljö har beaktats i arbetet
Råden föreslås kompletteras med information om hur man kan göra miljösmarta val genom att till exempel välja svenskt kött från djur som betar naturbetesmarker och därmed bidrar till ett öppet landskap och biologisk mångfald. Det finns även skäl att välja svenska rotfrukter och grönsaker, eftersom det används mindre växtskyddsmedel i odlingen än i många andra länder. Att välja svenskt bidrar dessutom till en ökad svensk matproduktion och en levande landsbygd, vilket är i linje med målen i Sveriges livsmedelsstrategi.
I arbetet med kostråden har Livsmedelsverket även haft i uppdrag av regeringen att beakta Sveriges förmåga att försörja befolkningen med mat i kris eller krig. Livsmedelsverkets bedömning är att de föreslagna kostråden inte kommer att ha någon omedelbar påverkan på Sveriges försörjningsförmåga. Hälsosamma matvanor i fredstid kan däremot, genom att bidra till en stärkt folkhälsa, göra att befolkningen och samhället står bättre rustat i krigstid.
Förslag till råd på öppen konsultation till 22 oktober
Livsmedelsverket välkomnar nu synpunkter på den hanteringsrapport som beskriver grunden för kostråden och de avvägningar som har gjorts. Under arbetet har Livsmedelsverket haft en löpande dialog med både representanter från hälso- och sjukvården, forskare och livsmedelsbranschen.
Förslag till uppdaterade kostråd
Observera att kostråden nedan inte är formulerade och anpassade för allmänheten, utan endast beskriver innehållet i kostråden. Efter remissperioden vidtar arbetet med formulering av kostråden som riktar sig mot en bred allmänhet. De färdiga kostråden presenteras i början av 2025.
- Ät mer fullkorn. Välj andra spannmålsprodukter framför ris.
- Ät minst 500 gram grönsaker, frukt och bär om dagen – gärna mer. Välj en stor andel grova grönsaker som rotfrukter, kål och lök, variera sorterna. (ändrat råd eftersom baljväxter inte längre ingår i mängden)
- Ät baljväxter ofta – gärna varje dag. (nytt råd)
- Ät 20–30 gram nötter om dagen. Fröer kan också gärna ingå i kosten.
- Välj rapsolja eller andra Nyckelhålsmärkta matfetter i matlagning och på smörgås.
- Magra, osötade mejeriprodukter, gärna fermenterade som fil och yoghurt, varje dag, eller berikade vegetabiliska alternativ (förtydligat råd)
- Ät högst 350 gram rött kött i veckan, varav endast en liten andel bör vara charkprodukter. (ändrat råd)
- Ät fisk 2–3 gånger i veckan.
- Begränsa konsumtionen av godis, choklad, glass, bakverk och framför allt sockersötade drycker.
- Ät högst 6 gram salt om dagen. Välj joderat salt.
- Begränsa intaget av alkoholhaltiga drycker.
- Välj vatten framför andra drycker.
